Idag på jaktträningen körde vi samma upplägg som i torsdags på kursen. Fast idag var vi i skogen och på ett ganska kuperat ställe. Vi hade dessutom apportkastare så vi fick lite skott.

Miso rykte till vid första skottet, blev lite överraskad och förvånad, men satt kvar. Det var svårare att markera idag med så mycket träd, och ju längre bort vi flyttade så blev det såklart svårare. Den andra markeringen hade hon lite svårt att hitta och började irra runt för mycket och blev lite tveksam. Så hon fick en nytt kast med dummy och fixade det. Tredje och sista gick bättre även om vi stod längre ifrån. Kanske hon såg/hörde den bättre eller att hon letade bättre. Hon hade också bra fart tillbaka.

Sen blev det markeringar på vatten, eller på andra sidan vatten. Miso har inte apporterat på vatten förr så jag visste inte alls hur hon skulle reagera. För henne är vatten bara simning, hon går ofta spontant i själv och simmar. Även här hade vi skott.

Två andra hundar körde innan Miso, vi satt på berget ovanför och tittade på. Hon hade inga problem att sitta kvar. När jag sen skickade ut henne så simmade hon raka vägen över till andra sidan, tog dummyn och klev upp på land. Där bestämde Miso sig för att ta landvägen tillbaka. Efter det sa jag åt henne att iakta de andra hundarna noga för de simmade alla tillbaka med dummyn i mun . Hon måste ha lyssnat på mig för vid nästa skick så tog hon vattenvägen tillbaka   .

Jag är supernöjd med att hon är så lugn fast det händer mycket runt omkring. Ju mer förväntan som kommer med tiden, dessdå svårare  kommer det att bli  att behålla lugn och fokus. Eftersom jag tror och hoppas att Miso kommer att höja tempot vart efter så tror jag att det är bra att försöka ta vara på stadgan och lugnet så mycket som möjligt, även om vi behöver höja tempot ytterligare.

Mycket rolig träning var det idag i det sköna vädret. Tack alla trevliga träningskamrater!

Jag är så nöjd med kvällens kurstillfälle. Miso var jätteduktig och orkade jobba hela tiden 

MARKERINGAR

På schemat idag stod markering och dirigering. Vi fick dela in oss i grupper om 3, vi stod på linje och skickade hundarna i tur och ordning på markeringar. Sen flyttade vi bakåt, bort från markeringsområdet, och skickade igen. Vi flyttade ytterligare bakåt och skickade på 3 nya markeringar. Miso markerade jättebra och galopperade både ut och in.

Efter att nästa grupp hade kört så bytte vi målområde. Denna gång hamnade markeringarna lite knepigare i buskage och över en väg. Miso markerade även denna gång klockrent. På en markering fick jag mana på henne lite på invägen och då fick hon upp farten, men överlag är jag jätteglad för Misos arbetsvilja idag.

Jag är även nöjd med hennes stadga. Hon är helt kolugn när de andra arbetar och jag hade henne lös hela tiden. En gång så var det en av de andra hundarna som for ut i kopplet när det var Misos tur, Miso stoppade upp för någon sekund och tittade på mig som om "Hörde jag fel? Var det inte min tur?", jag fick ge henne ett till kommando. Söta lilla fisen.

LINJETAG

Efter att vi hade bytt grupp igen, var det dags för linjetag. En markering kastades först och sen smögs en dummy ut på samma ställe. Lena poängterade hur vikigt det är att hunden verkligen springer rakt fram och inte börjar avvika. På ett väldigt långt linjetag blir avdriften väldigt stor om hunden svajar på mitten. I inlärning börjar man nära och backar utåt så att hunden aldrig får chansen att göra fel. Börjar den avvika eller söka så ska man bryta och göra om. Det är lätt att istället börja dirigera hunden och då är det ju inte linjetag man tränar på!

DIRIGERINGAR ÅT SIDORNA OCH UT

Sist fick vi göra dirigeringar åt sidorna och ut. Det viktiga i inlärning är inte att lägga dummysarna långt ut åt sidorna från hunden. Svårigheten som man ska gradvis öka är hur långt du själv står från hunden, och den ska alltid välja den du dirigerar till.

Hemläxan till nästa gång är just klockan - dirigeringar åt sidorna och ut. Köra klockan i skogen och på olika terräng. Jag ska även köra svårare markeringar, i lite trixig terräng, upp och ner från berg, över blöt mark, i vass.

Nu har jag en trött hund bredvid mig i soffan, så här mycket har hon inte jobbat på länge. Fina Miso.

Påskhelgen avslutades med grillning och ett härligt bastubad i går kväll. Det var en fantastisk kväll och fast vi badade i kallt vatten så kunde man stå utanför bastun utan att frysa. Bastun ligger jättefint nere vid vattnet och har ett stort fönster med utsikt över hela fjärden utanför. Riktigt mysigt.

SPÅR

På morgonen hade jag lagt ett personspår till Miso. Det dröjde till 13-tiden innan hon fick ta det, alltså 5 timmar senare. Spåret var dryga 300 mter långt och hade en återgång runt ett träd. 5 apportpinnar. Det var inte meningen att det skulle ligga så länge och inte att vi skulle ta det när det var som varmast på dagen. Miso var lite flåsig och långsam redan innan hon fick ta spåret.

Hon började bra och spårade jättefint. Apportpinnarna var inte så intressanta, men hon markerade dem. Vid återgången strulade hon till det så hon började bakspåra en liten bit. Jag tog tillbaka henne där återgången böjrade och hon fortsatte att spåra rätt. Men sen blev hon nog för trött och tappade fokus. Hon börjde fladdra runt lite. Jag fick henne dock att fortsätta spåra med ganska mycket stöd. Slutapporten låg strax innan en stig. Precis när vi var ca 3 meter ifrån så kom en pappa med sin lilla son på stigen. De körde en radiostyrd bil. Det var en störning jag inte hade räknat med i skogen... Vi hittade i alla fall slutapporten och hon fick såklart massor med beröm.

JAKTTRÄNING

Idag träffade vi tjejerna för lite jaktträning. Vi höll till vid vattnet och körde markeringar, linjetag och sök.

Allra först lade vi ut ett stort sök med pälsdummysar. Eftersom Miso har en tendens att göra för vida sök så ville jag ha dummysarna koncentrerade mot mitten till ett ganska smalt sök. Helena ville ha ett djupt sök eftersom Lystra inte går så långt ut. Det blev alltså ett långsmalt sök. Där vi var fanns både vass, ris och öppen skog.

Sen började vi med en markering kastad vid vattnet, så att  hundarna fick springa rakt mot vattnet och apportera utan att försöka bada. Sen smög kastaren ut en linjetagsdummy på samma ställe. Alla hundarna klarade detta galant, fast de annars är riktiga badhundar.

Sen vände vi runt och kastade markeringar bakom hinder i form av stora nedfallna träd. Miso markerade bra, men struntade sen i dummyn. Men när Annika sen skulle ta upp den så var Miso där och skulle ta upp den innan. Den lilla fulingen som behöver lite konkurrens för att tycka det är värt besväret. Vi måste jobba på att höja värdet på dummysarna.

På söket fick hon hämta in 4 pälsdummysar (kanin, ren, räv, fågelvinge). Miso gick bra ut på djupet, men svävade sen ut i vassen en bra bit ifrån sökområdet. Hon jobbade sig dock tillbaka igen och plockade in den sista innan jag avbröt. Hon hade inget vidare tempo, men jobbade hela tiden och kom in till mig. Jag ska lägga sök där dummysarna är mer koncentereade till mitten. Det är i alla fall lite mer energi nu även om tempot fortfarande är lågt.

Till sist fick Miso, Lystra och Indy bada. Annika ville se om systranran kunde få Indy lite mer förtjust i vatten. Inga problem sa systrarna bus och plumsade ut, med Indy tätt i hälarna. Vi kunde nog konstatera att han är förtjust i vatten!

Tack för en bra träning idag.

I torsdags var vi på jaktkurs igen. Vilken skillnad från första kurstillfället när vi höll på att blåsa bort och frös häcken av oss. Nu har äntligen våren kommit på riktigt.

Denna gång stod sök på schemat. Vi fick börja med varsit stort sök, där de som ville fick låta hundarna titta på när dummisarna lades ut. Eftersom Miso behöver lite mer dragning just nu så lät jag henne se på. Första dummyn hade hon bra fart ut och kom direkt in. Nästa sprang hon för långt ut, utanför sökområdet. Hon ville inte lyssna på inkallningssignalen och jag blev beordrad att gå ut och hämta henne. Men då kom hon tillbaka inom området och hittade till sist en dummy som hon kom in med. Den sista som jag lät henne ta, släppte hon då jag nejade henne för att hon letade vidare fast hon hade en i munnen.

TANKE: Vi måste träna på inkallningssignal, under störning och med bra belöning.

Nästa övning var närsök, där vi hade gömt dummysarna åt varandra. Även denna gång fick Miso titta på. Här hade Miso bra intensitet och var taggad att springa ut och hämtade alla tre utlagda. Belöningen för henne var att få springa ut och hämta en till och det fungerade.

TANKE: Miso blir taggad av att det är lite svårt. Hon har tendens att vilja byta och blir lite segare när jag nejar henne. Avlämningarna måste bli bättre och jag ska prova med att lägga ut en avståndsbelöning som hon får hämta eftersom hon verkade ta det som en bra belöning att få jobba mer.

VILTSPÅR

I morse fick Miso ta ett viltspår som legat 24 timmar. Spåret var ca 200 meter långt, med återgång och bloduppehåll. Terrängen var mestadels ganska öppen skog, även lite snåriga partier och förbi sumpig mark bredvid stora vattenpölar. Vi hade tur som tog spåret på morgonen, för strax efter att vi var klara så började det regna.

Spårstarten.

Jag tyckte hon löste uppgiften bra. På ett ställe var vi tvugna att gå tillbaka till där jag visste att hon hade spåret. Jag hade satt mossa i träden istället för snitslar, lite svårare att se på avstånd.

Jag var säker på att återgången var vid ett visst träd och försökte att få Miso att plocka upp spåret där, men hon envisades med att fortsätta dra framåt. När jag höll emot och hejdade henne så snurrade hon runt lite. Jag blev osäker och lät henne fortsätta framåt, mycket riktigt så var spåret där .

Återgången fixade hon också, sen blev det lite svårt igen med bloduppehåll, men vi redde ut även detta och sen var det inget problem att hitta klöven.

VAD HAR JAG LÄRT MIG AV DETTA? Lita på hunden!

Duktiga fisen!

Idag stod linjetag och tecken på agendan.

Först fick vi återigen börja med lite stadgeträning. Det var inget problem för Miso. Hon var lös hela tiden och skötte sig bra. Idag kroknade hon dock efter ca 2 timmar och tappade farten helt. Men hon förstod övningarna och utförde dem utan missar även om det bitvis gick väääldigt långsamt.

Som läxa fick vi:

• Linjetag, längre  och längre och med störning
• Stoppsignal

Nu ikväll åkte jag, Helena och systrarna Bus på jaktkurs i ett blåsigt Ågesta. Förutom våra två så var det två andra flattar, två labbar och en tollare. Instruktör är Lena från jaktkurs.se.

Idag stod markeringar på schemat. Inga nyheter för oss, men det gör inget. För det är super att ha en instruktör som ser allt och talar om vad man kan göra bättre. Äntligen känns det som om Miso börjar komma ur sin löpkoma   . Hon hade bra fart både ut och in och stannadet kvar i markeringsområdet och sökte med bra intensitet. Hon kan fortfarande bli snabbare in, nu galopperade hon hela vägen men de sista 8 metrarna slår hon av på takten och kommer in till mig. Men hon kommer direkt in och bjuder mig dummyn. Jag är mycket nöjd med kvällens träning. Jag tycker dessutom att både Miso och Lystra var duktiga i passiviteten.

Det jag behöver träna på är:

• Jag måste bli lite mer bestämd. Mindre mesig, som min gode träningskamrat uttryckte sig  . Lena menade att om jag är lite försiktig så kan det göra Miso ännu mer osäker och försiktig. Det sitter nog i ryggmärgen att ta det lugnt efter att ha hållit på med Wilma i fem år.
• Jag måste bli tydligare och säga till Miso att stanna då hon inte ska jobba, så att hon inte får chans att knalla. Jag känner själv att jag är för långsam, måste bli mer på hugget.

Läxa till nästan gång:

• Träna hunden på att gå bredvid oss med dummy i munnen.
• Inkallningssignal
• Fotgående
• Minnesmarkeringar

Jag har dessutom tänkt:

• Fortsätta med mer fart och lek
• Fortsätta att träna avlämningar
• Träna mer stadga vid kast (upflog och även vid sittande då andra jobbar)
• Träna på att inte byta dummy
• Ta ut vilt och låta Miso fortsätta prova

Nu är både jag och Miso trötta i mössan, nu ska vi lägga oss och ladda inför nästa jaktträning i morgon med Helena och Annika.

Jag har längtat nu efter att få träna jakt efter en lång vinter och ett långt uppehåll. Nu får jag själv träna på att uppbringa tålamod i passivitet. Miso är helt seg i kolan, högst troligt efter löpet. Ikväll när Peter skulle gå ut med hundarna och ropade på Miso, låg hon kvar i soffan och rörde inte en muskel. Jag fick nästan knuffa upp henne för trappan. Annars står hon först vid dörren vid ordet "ut". Vi träffades med tjejerna idag för lite jaktträning, men till sist gav jag upp och hon fick mestadels sitta passiv och titta på. Jag misströstade rejält, tur då att jag har trevliga träningskamrater som försöker att peppa och komma med lösningar. Vi får hänga med ändå på träningarna och bara göra EN sak. Och JAG får träna på att göra ingenting...

Men vi hade fantastiskt väder. Riktigt varmt i solen faktiskt. Och det var så roligt att se hur duktiga de Indy och Lystra var då jag kastade markeringar där det var riktigt snårigt och svårframkomligt. Lilla Indy låg i och trasslade sig in till dummyn.

På eftermiddagen tog jag ut Wilma istället och körde lite lydnad. Hon är verkligen i gasen. Vi kämpar på med rutan. Hon vill gärna "snurra in" i rutan. Ställer sig själv och tittar på mig som för att säga "Här då?". När jag inte reagerar så snurrar hon ett till varv. Jag skickar henne från alla möjliga håll. Idag sa Annika något jag tog fasta på och testade, tror det kan vara nyttigt för Wilma och få henne att inte söka mitt stöd hela tiden.

Apporteringen, hoppet och fjärren känns riktigt bra nu. Nu ska jag börja att sätta ihop fler moment till ett helt program.

Idag hade jag tänkt lägga varsit spår åt Miso och Wilma, men det blåste så himla mycket så jag tränade lite närsök och sök istället. Annars har snön smält bort bra så det finns gott om barmark att lägga spår i.

NÄRSÖK

Misos näsa är det inget fel på. Jag hade trycktfem små dummysar in under ljung, mossa och stenar. Jag lade på närsökssignalen för det var lika mycket den som jag tänkte pränta in i henne. Hon hittade alla dummys, men gjorde försök att byta en gång. Efter att Wilma hade fått leta några så gömde jag bara en dummy och riktigt svårt. Den fick hon leta efter ett bra tag, men hittade även den.

SÖK

Jag lade ut en dummy på ett stort sök. Under tiden Miso letade efter den, så kastade jag en åt andra hållet bakom mig. När jag sen skulle skicka henne på den så förstod hon inte riktigt, hon hade ju inte sett mig lägga ut den. Jag fick börja om, gå några steg närmre och skicka igen. Då gick det bättre.

Under tiden hon letade efter den dummyn, kastade jag återigen en åt motsatt håll. Denna hamnade lite oturligt i en gran ganska nära och ramlade ner under granen. När jag skickade Miso på ett sök åt det hållet, så sprang hon längre ut där hon varit tidigare. Medans hon var där ute, smög jag ut dummyn lite längre ut, lite mer åt sidan från där hon varit redan.

Det kanske var dumt för hon kom tillbaka mot mig och började leta i granen, men jag lät henne hållas och tills slut gick hon ut igen och hittade hon även denna dummy.

När Peter kom hem tog han Wilma på en springrunda och jag gick ut igen och körde några minuter med Miso.

NOSTARGET PÅ PETFLASKA

Började med att klicka in Miso på nostarget petflaska, har tänkt använda detta i framförgåendet sen. På promenaderna förstår hon inte riktigt att hon ska gå framför, utan lunkar snällt på bredvid mig. Jag har försökt att lägga på kommando då hon går fint framför någon gång, men då kommer hon alltid in och går bredvid. När väl polletten har trillat ner så kommer det gå att utveckla snabbt.

BÄTTRE FART I APPORTERING

För att bättra på farten in i apporteringen så lekte vi lite med dummysarna. Jag kastade en, när hon kom in med den så busade vi med en annan och så kastade jag ut igen. I början galopperade hon ut, men travade in. På slutet galopperade hon både ut och hela vägen in till mig.

DIRIGERING

Jag körde även lite dirigering med matskålar. Höger och vänster går bra. Men sen provde jag "ut" bakåt. Det förstod hon INTE, utan ville springa ut åt sidan hela tiden. Jag visade på matskålen, hon tvekade och var på väg bakåt, men hon ville sen ändå springa åt sidan. Jag flyttade skålen lite närmre och då  sprang hon ut. Jag flyttade då matskålen längre ut igen. Hon sprang ut, men blev lite tveksam igen då skålen inte stod på samma plats. Bara att träna vidare.

I morgon ska vi träna lite med Helena och Annika, hoppas det inte blåser lika mycket då.